Hela livet är fyllt av risker, läskiga men alltid givande. Livrädd för att leva, men inte dödsrädd för att dö, än. 

Det är bara att acceptera och njuta av det fina man får. Livet kan ju faktiskt vara himla fint ibland och det ska jag ta vara på och minnas, ta bilder, skriva ner. Så man alltid kan gå tillbaka till något och vara glad att det faktiskt hände. Ingenting varar för evigt och ibland är det kanske tur. Livet är läskigt och osäkert men det är väll det som gör det så spännande och nytt hela tiden. Jag ska läsa om Kristian gidlunds bok. Jag minns vilken livslust och törst jag fick på livet och det fina i livet när jag läste den. Jag vill uppleva den känslan igen. Han skriver så satans fint. 

Ge mig nånting som får mig att känna, något, vad om helst. Jag känner något nu och jag tror att det är bättre än att inte känna något alls. Även om känslor är jobbiga och ibland ohanterliga. 

Har tänkt länge att jag vill skriva mer. Jag har skrivit lite under skoltiden här, men inget som jag kommer vilja lägga ut här. Jag ska skriva mer, jag borde verkligen skriva mer. Jag märker verkligen hur mycket jag tycker om det. Det lättar lite på mitt hjärta och hjärna att skriva precis vad jag känner. Dock kommer jag kanske aldrig skriva alla tankar jag har och sedan lägga upp här utan här kommer bara en liten bråkdel när jag inte vet vart jag ska ta vägen med texten. Nu för tillfället funderar inte min egna dator så lite svårt att skriva skit o sen spara där. Dock har jag ett långt jävla personligt dokument på gullis dator, jag hoppas innerligt att den fortfarande är kvar där. Det var så obeskrivligt skönt att skriva det där, orden bara flödade och mina fingrar skrev. Jag lyssnade på hög musik och var ensam på rummet. Det var en riktigt skön dag. Nu sitter jag i vårt redigeringsrum på skolan och lyssnar på musik och skriver här. Det blir inte riktigt samma känsla att sitta här dock. Det finns så mycket tankar i mitt huvud just nu så jag vet bara att antingen skriver jag ner all skit i ett word dokument och sparar på min hårddisk eller så får någon vara bollplank och lyssna på all skit jag vill få ur mig. Vi får se vad det blir. Det bästa vore att få göra båda. 

Jag bara måste diskutera kärlek och människor och att man på något sätt väljer vem man vill vara. Vem vill du vara? Vem vill jag vara? 

Har inte skrivit här på länge nu, vet inte varför, men ni vet man får såndär lust att skriva ibland och nu på senaste har jag inte känt att jag har behövt det. Inte har jag orkar lägga ut bilder heller , men det har jag faktiskt gjort på min tumblr :) enhimmelsktanke.tumblr.com så håll utkik där! dock vill jag inte lämna den här bloggen totalt, funderar kanske lite på att byta bloggnamn... var ju trots allt längesedan jag skapade denna ... 

 

Men för en liten uppdate är jag inte längre i Norge utan har flyttat hem till Växjö. Efter många om och men har jag kommit fram till vad jag ska göra till hösten. Jag ska nämligen börja på en folkhögskola på öland med inriktning dokumentärfilm. Lät sjukt kul enligt mig, lite flummigt kanske men vadfän. Jag tycker absolut att jag borde blogga mycket när jag börjar skolan, men det vet vi aldrig om det blir så. Just nu flänger jag mest runt och gör det jag känner för, svensk sommar är trots allt det jag gått runt och längtat efter hela året. Jag ska inte klaga men det har varit så sjukt jäkla varmt dessa dagarna nu. Så varmt så jag inte vet var jag ska ta vägen, och det är inte ofta vill jag lova. Nu senast var jag på säljerydfestivalen och hade det riktigt fint, vi får se om det blir några mer festivaler i sommar eller om det blir annat. Ha det fint och glöm inte checka tumblr, speciellt om ni vill se bilder!! 

 

Goodbaj

When you get what you want but not what you need. 

Ja jag lovade ju att lägga upp lite bilder sedan felle var här i Oslo och hälsade på mig! Förra helgen alltså. 

Godnatt 

Jag tycker om att skriva väldigt mycket. Jag kan säga att jag inte har skrivit oftare för det är alldeles FÖR mycket i mitt huvud just nu. Så det är nästan svårt att skriva ner något.. haha. 

Felle var här i helgen och hälsade på, det var mysmys. 

Nu funderar jag på om jag ska dra till gymmet o sen komma hem o äta hemgjord semla o se på bantningsprogram på svtplay haha. Ja det tänker jag nog göra. 

 

Äter ni semla idag? 

Hörde att semlorna tagit slut på de bagerier som säljer semlor (här i oslo) haha. 

 

Ska fakiskt lägga ut bilder sen felle var här, lovar. Blir nog ikväll. 

Första kvällen åt vi gotte och tittade på dallas buyers club, så sjukt bra film, hade inte förväntat mig mindre av Jared Leto hehe. Vi gjorde tacos och drack en hel del rödvin, såklart. Gick ut på något fjortisställe och skrattade inombords åt alla. Vi gick en runda på lökka och hittade ett sjukt mysigt café där vi köpte varsinn mocca. Tillsammans är man mindre ensam, så känner jag just nu. 

Har färgat håret igen. Det blå/lila var mer lite kul att testa. så jag köpte en brun färg men håret blev typ svart! Äsh, jag är nöjd så! 

ste helt enkelt ta reda på dem och det är inte det enklaste. 

Jag förstår faktiskt inte varför, för det vet jag ju, att det inte är sant. 

Åker hem en sväng på lördag, kommer bli så fint. 

Kommer dö av ensamhet när jag kommer tillbaka. Ullis är borta en månad så snälla någon jävel får faktiskt hälsa på mig! 

fick sån lust att bara skriva. låta allt rinna ut på tangentbordet som vanligt, men jag har glömt allt jag satt och tänkte på innan idag. 

Jag längtar i alla fall tills jag får se mina nu 12 åriga bröder, tonåringar om ett år herregud. 

Jag längtar tills jag kan krama om pappa, som vi nästan aldrig gör. Tills han kan laga soppa och baka bröd och vi sätter på nån film vi sedan pratar bort och avslutar med en kopp te. 

Längtar till jag kan sitta vid matbordet med mamma och dricka te och prata om hur skönt det är att vara hemma och vad jag har lärt mig. 

Jag vill åka till farmor och farfar och äta farmors spenat och plättar- Jag ska fläta hennes hår och berätta hur mycket jag saknat henne. 

Jag tänker åka ner till mormor och bjuda henne på valfi resturang. Tänker gå en shoppingrunda i malmö. Tänker sitta vid tvn med henne och se på någon bra dokumentär. Hon kommer fråga tusen frågor om vad jag gjorde i Oslo och vad jag nu ska göra med mitt liv. 

Jag längtar till jag kan sitta på felles balkong och lyssna på te på balkongen listan på spotify. vi ska bara sitta där och skratta och vara så glada att vi är hemma och tillsammans. Vi ska känna att det är bara är vi ikväll och ingenting annat. Inga krav, ångest eller måsten. Bara vi och en kopp te. 

Jag längtar till jag kan hålla om de vännerna jag håller närmast och jag tror ni vet vilka ni är. Gå på deluxe med minna, axel, amelia och felle, köra slattrace och gå ner och hoppas på att de spelar Håkan. 

Jag längtar tills vi kan sitta i törnamåla med en kopp te i en nersjunken soffa och bara njuta av livet och sällskapet. 

Jag längtar tills jag kan åka ner till min morbror och mina kusiner och krama om dem alla. Jag har nu inte sett dem på över ett halv år, känns sjukt. På kvällen ska jag laga piroger åt alla och sedan ska bara jag morbror och hans fru sitta och glo på en bra film och prata om livet. Ska åka in till lund och gå o strosa, kanske gå på bio. 

Jag längtar tills jag kan ta mitt körkort på riktigt. 

Jag längtar tills jag har kommit hem för gott och bara kan slänga in alla mina grejer på mitt, alldeles egna rum och kasta mig på sängen. Jag ska tända en rökelse och sätta på en ebba grön vinyl. Jag längtar lite tills jag är hemkommen på riktigt och kan känna mig färdig med Oslo på ett bra tag. 

Men jag är så glad att jag gjorde denna resan, jag har lärt mig så sjukt mycket, och jag har samtidigt aldrig känt mig så här ensam och jävlig, men jag tror det är bra. Man måste inse att man inte alltid kan vara med dem man älskar. Vill man trivas på riktigt får man göra något åt det, jag trivs ganska bra egentligen, tror jag, men det är mest att jag känner mig sådär jävlig ofta. synd. 

Vaknade av att solen sken in genom fönstret idag. Jag vet ärligt talat inte när jag såg solen sist. Allt för längesedan. Jag bestämde mig genast för att idag skulle bli en bra dag, jag ska bestämma mig för saker jag ska göra idag och GÖRA DEM. Jag började med att sätta mig i sängen med en skål fil med mammas musli i, tänker lite på dej då. 

 

Jag ska gå till kaffebrenneriet med Ulrika och ta en fika, jag ska skicka ett mejl till EH, jag ska läsa en del i boken jag gav mamma i julklapp och som jag själv nu har börjat läsa. "i kroppen min" av Kristian Gidlund. Den är riktigt bra och jag älskar sättet han skriver och sätter ord på saker. Jag ska duscha, gå till gymmet, 

 

 

 

som en påminnelse till mig själv som har så jävla svårt att få saker gjorda med en gång. 

 

1. Ringa BHR

2. Gå till gymmet 

3. Gå till espressohouse

4. Hemma sök på kaffebrenneriet

5. Betala hyran och mobilräkning

6. handla broccoli och lök? / nudlar

7. Städa rummet 

 

Onsdag 

Just nu saknar jag dig så sjukt mycket. Just precis nu vill jag bara att du ska ta bilen hit och komma och hämta mig och bara ta med alla mina grejer och dra. Bara åka. Hem. Stanna på någon hamburgerresturang på vägen och käka, köra hela natten. Komma hem, dricka en kopp te tillsammans, prata och skratta. Äta nybakt bröd. Dricka kaffe mitt i natten och skratta åt hur tokiga vi är. Lyssna på skyhög musik, kanske låtarna jag fixade till dig. Jag vill att vi tar bilen, att jag får köra, att vi ska köra ut i skogen. Till Hunnamåla, vi ska ha handlat massor med mat. Det ska bara vara du och jag och vi ska laga mat tillsammans och vi ska prata om livet och hur du har haft det hemma och hur jag har haft det. Jag kommer vara så glad. Vi ska åka ner till Mien och ta med oss kaffe och hembakad paj. Vi ska sitta där en lång stund och titta hur fint det är även på vintern. Så ljust, öppet, sjön kommer vara frusen och det kommer vara alldeles tyst och fridfullt. Vi ska ha varma kläder på oss och bara tycka att det är härligt att sitta där. Jag ska ta med mig kameran och få en del fina bilder. Vi kan skratta åt alla andra och att vi inte är som alla andra. Vi ska bara vara, du och jag. Pappa och jag. Bara vara ute i skogen, i hunnamåla och glömma bort för en stund att tiden finns och att man kanske borde tänka på refrängen. Som sagt, livet är ju faktiskt det som händer när man är upptagen med att göra andra planer. 

 

Jag är glad när jag tänker på vilka fantastiska människor jag har runt omkring mig. Jag blir lite ledsen när jag nu verkligen förstår att man aldrig kommer kunna vara med alla samtidigt, vara hos alla samtidigt, bo i samma stad som dem alla. Det funkar inte riktigt så, och jag vet det, jag har bara inte riktigt viljat förstå det innan, men jag gör verkligen det nu. Istället för att bara tycka att det är sorgligt kan man kanske lära sig att uppskatta det, att ha vänner lite överallt som man kan träffa lite då och då på olika platser och hitta på helt olika saker med. Att få verkligen kunna sakna dem och sedan ha en så fin helg med den man saknat. 

Du var den extrapappan jag ville ha. Den som alltid ville spela spel med mig eller spela fotboll eller badminton. Jag älskade att sova över hos er, jag fick så mycket uppmärksamhet. Jag vet att du älskar flingor lika mycket som jag gör och det var helt fantastiskt att kunna välja mellan alla era olika sorter hemma och sedan sitta tillsammans vid tvn på kvällen. Ni har allid varit oss väldigt nära och det är alltid roligt att träffa er, ni är alltid sådär väldigt glada och positiva och det har alltid smittat av sig på mig. Jag minns hur era gamla lägenheter såg ut som ni bodde i förr. Jag minns konstiga saker jag gjorde i någon av dem. Jag ritade i någon av era biblioteksböcker och ni blev lite sura på mig. Jag stoppade in pärlor i nyckelhålen på er byrå när jag hade tråkigt. Jag gick in på toaletten och öppnade ditt smyckesskrin och tittade sedan på allt fint som fanns där. Jag kan verkligen inte svara på varför det blev så, jag gjorde det aldrig för att vara elak, jag tror bara jag var uttråkad. Jag köpte ett par rullskridskor i en leksaksaffär som sålde gamla leksaker och åkte runt i hela er lägenhet. I samma leksaksaffär köpte jag även den finaste snobbendockan jag någonsin sett. Jag har den kvar hemma och den är fortfarande lika fin i mina ögon som den var då. Jag minns hur du var min lekpappa och ibland köpte ni leksaker till mig även fast jag inte fyllde år. Jag kunde gå med dig i leksaksaffärer i timmar och visa vad jag ville ha och vilken bratzdocka jag nu tänkte köpa. Du var aldrig negativ, även om jag redan hade massor med bratzdockor hemma. Det känndes skönt när du catrin ofta frågade mig om jag tyckte om någon kille, och det gjorde jag oftast men det var inget mamma tänkte på att prata med mig om. Det var skönt att någon gjorde det. Tog upp sånt där som mamma alltid glömde, det var du bra på. Jag vet hur ni alltid har funnits där för mig. Jag minns när ni sedan fick egna barn och jag visste vilka bra föräldrar ni skulle bli. Jag fick nu inte längre lika mycket uppmärksamhet, men jag vet att jag alltid kommer vara Louise för er. Just nu saknar jag er och jag vill verkligen träffa er snart. Jag kan komma och sova över någongång så kan vi laga någon god mat och hyra någon bra film och äta flingor. Morbror och Catrin 

oälskad, ensam och meningslös. Så känner jag mig just nu, vad är detta. Ge mig sommar och lycka. 

Ge mig styrka att vara glad. Ge mig styrka att vara som jag brukar. Ge mig tillbaka mitt positiva jag. Låt mig trivas i mitt eget sällskap. Låt mig stänga inne känslorna som gör att jag vill lipa. Låt mig gömma dem och aldrig ta fram dem igen. Förbjud mig att vara svag. 

jag vet inte vad som gör mig lycklig just nu. Jag har ingen aning.