Peace and Love 2012
älskar snubben som ligger och sover med röd filt på sig haha
drägggg
Rise Against!
Felle and arsweed
undrar fortfarande när fan vi drack zingo och varför??
Roxette
ja skräpkamera och ljudet är sådär. Men så mysigt var det att jag ville visa.
nyktert
hahahhah jag finner inga ord
tappade min kula till medusan. det kan vara så att en kille svalde den..
världens fulaste durpface och ja jag tvättar mina shorts med vatten och tvål.
french hotdog på tåget hem. Slitna, flummiga och fula
Peace and Love 2012 var underbart. Även fast vi jobbade i år så var det faktiskt det bästa av alla år, faktiskt.
Biljetten fick vi ju gratis för att vi jobbade där plus att vi fick redig mat de dagarna. Värt. Fast inte lika värt var det
att missa Thåström, och skrillex. Det hade varit as fett. Menmen, Thåström ska jag lätt se någon gång.
Tur att jag såg Kent. Kent är så jävla grymma. Jag älskar Kent.
Vi hade ändå ett fett chill jobb på p&l. Vi jobbade på campingen och var jour. Det betyder att vi skulle hoppa
in där det behövdes. Den mesta tiden var vi dock i funktionärsmatsalen och bredde mackor och lyssnade på
gamla rock klassiker på radio. Rock är dessutom ett så stort begrepp för så mycket. Jag kunde de flesta
låtar som sattes på, men jag tycker ändå inte att alla låtarna var "rock". Men man orkar kanske inte
heller med alla dessa genrer som är så otroligt många.
Jag minns när jag stod med en mysig kille på kent, så blir jag kissnödig, så jag sitter alltså full inne på
en bajamaja nära scenen och nynnar på 747 som hörs högt in. Slutet på kent var så fint. Även om jag tappade bort felle, så jag stod där och var så tagen och sjöng för mig själv. Det var så fint.
Såg också Roxette, Rise Against, Svenska Björnstammen, Mumford and Sons, Lars winnerbäck, Timbuktu och Slagsmålsklubben. Fyfan vad Roxette var bra, Per Gessle är så otroligt bögig och Marie ser ut som en hårdrockartant. Slagsmålsklubben hade en stor hoppborg på scen och det blev en moshpit i publikhavet.
Ingen brutal utan en lagom. Svenska Björnstammen var tyvärr inte så bra som jag hoppats på, låten jag gillar bäst gjorde de om helt konstigt och så var det några låtar jag verkligen ville höra men som inte spelades.
Jag blev festivalkär i världens mysigaste kille från göteborg som var värsta Broder Daniel fanet.
Fan vad skönt det är ibland att hitta någon som inte är från sin egen stad. De känner inte någon man känner och han vet ingenting om dig. Du bestämmer helt hur du ska visa vem du är.
Mycket regn men mycket värme. Jag har träffat så mycket roliga spännande människor.
. Nu är jag seriöst trött på Växjö.
Saker som egentligen inte berör mig följer efter mig. Jag är så jävla trött på det.
Festival är så himla bra.
På söndagen när nästan alla festivalbesökare hade lämnat campingen gick jag o felle o rejvade sönder bland alla lämnade tält och grejjer. Jag hittade en ipod touch, nån tröja, massvis med mat och kepsar och en mössa.
Sen massor med oöppnade burkar öl, cider osv.
Kommentarer
Trackback
