ville skriva lite igen

fick sån lust att bara skriva. låta allt rinna ut på tangentbordet som vanligt, men jag har glömt allt jag satt och tänkte på innan idag. 
Jag längtar i alla fall tills jag får se mina nu 12 åriga bröder, tonåringar om ett år herregud. 
Jag längtar tills jag kan krama om pappa, som vi nästan aldrig gör. Tills han kan laga soppa och baka bröd och vi sätter på nån film vi sedan pratar bort och avslutar med en kopp te. 
Längtar till jag kan sitta vid matbordet med mamma och dricka te och prata om hur skönt det är att vara hemma och vad jag har lärt mig. 
Jag vill åka till farmor och farfar och äta farmors spenat och plättar- Jag ska fläta hennes hår och berätta hur mycket jag saknat henne. 
Jag tänker åka ner till mormor och bjuda henne på valfi resturang. Tänker gå en shoppingrunda i malmö. Tänker sitta vid tvn med henne och se på någon bra dokumentär. Hon kommer fråga tusen frågor om vad jag gjorde i Oslo och vad jag nu ska göra med mitt liv. 
Jag längtar till jag kan sitta på felles balkong och lyssna på te på balkongen listan på spotify. vi ska bara sitta där och skratta och vara så glada att vi är hemma och tillsammans. Vi ska känna att det är bara är vi ikväll och ingenting annat. Inga krav, ångest eller måsten. Bara vi och en kopp te. 
Jag längtar till jag kan hålla om de vännerna jag håller närmast och jag tror ni vet vilka ni är. Gå på deluxe med minna, axel, amelia och felle, köra slattrace och gå ner och hoppas på att de spelar Håkan. 
Jag längtar tills vi kan sitta i törnamåla med en kopp te i en nersjunken soffa och bara njuta av livet och sällskapet. 
Jag längtar tills jag kan åka ner till min morbror och mina kusiner och krama om dem alla. Jag har nu inte sett dem på över ett halv år, känns sjukt. På kvällen ska jag laga piroger åt alla och sedan ska bara jag morbror och hans fru sitta och glo på en bra film och prata om livet. Ska åka in till lund och gå o strosa, kanske gå på bio. 
Jag längtar tills jag kan ta mitt körkort på riktigt. 
Jag längtar tills jag har kommit hem för gott och bara kan slänga in alla mina grejer på mitt, alldeles egna rum och kasta mig på sängen. Jag ska tända en rökelse och sätta på en ebba grön vinyl. Jag längtar lite tills jag är hemkommen på riktigt och kan känna mig färdig med Oslo på ett bra tag. 
Men jag är så glad att jag gjorde denna resan, jag har lärt mig så sjukt mycket, och jag har samtidigt aldrig känt mig så här ensam och jävlig, men jag tror det är bra. Man måste inse att man inte alltid kan vara med dem man älskar. Vill man trivas på riktigt får man göra något åt det, jag trivs ganska bra egentligen, tror jag, men det är mest att jag känner mig sådär jävlig ofta. synd. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0