-
Åh varför kan man inte vara med alla man älskar på en gång. Varför kan man inte bo med alla man älskar under samma tak? Människor kommer och går. Det suger. Men visst livet är inte sött utan det salta. Så många frågor om livet och framtiden. Jag vill ha en plan. Jag tänker skaffa mig en plan. Jag tänker nu framöver ha oändligt många myskvällar med fina människor, massor av te och högar med böcker och högläsning.
Hela livet är fyllt av risker, läskiga men alltid givande. Livrädd för att leva, men inte dödsrädd för att dö, än.
Det är bara att acceptera och njuta av det fina man får. Livet kan ju faktiskt vara himla fint ibland och det ska jag ta vara på och minnas, ta bilder, skriva ner. Så man alltid kan gå tillbaka till något och vara glad att det faktiskt hände. Ingenting varar för evigt och ibland är det kanske tur. Livet är läskigt och osäkert men det är väll det som gör det så spännande och nytt hela tiden. Jag ska läsa om Kristian gidlunds bok. Jag minns vilken livslust och törst jag fick på livet och det fina i livet när jag läste den. Jag vill uppleva den känslan igen. Han skriver så satans fint.
Ge mig nånting som får mig att känna, något, vad om helst. Jag känner något nu och jag tror att det är bättre än att inte känna något alls. Även om känslor är jobbiga och ibland ohanterliga.
Kommentarer
Trackback
